Jag har börjar cheera igen :D det är helt fantastiskt underbart. Och även fast jag bara har varit på 3 träningar så är jag helt upp över öronen kär igen. Jag blir så himla lycklig av det. Det bara bubblar i kroppen och jag vill skratta, och jag behöver knappt anstränga mig för att le, även fast det är ansträngande. Leendet bara sitter där, flörtblinkningarna mot publiken är som fastgjutna utan att det krävs övning eller att jag end försöker. Ja, om något så försöker jag sluta, jag vill inte va alldeles för flörtig, men blinkningarna sitter där i ögat iaf. Det är ett sånt där fantastiskt arv jag fick från Carro i Tyskland :P

Imorrn är iaf första matchen, det är väldigt pirrigt och nervöst men det ska bli jättekul, och jag och Josephine är laddade till 100. (även fast Josephine är så nervös att hon håller på att spy :P )


Andra spännande saker som har hänt här (fast inget kan ju slå att jag och Jospehine började cheera i söndags och har vår första match imorrn, här går det fort!!) det har börjat en ny tjej i vår klass som heter Emma. Hon är också från Uppsala, men jag har dock aldrig träffat henne förrut, men jag har ju inte jättekoll på 89 förstås. Hon är trevlig och så men hon har väldigt mycket hemlängtan, så vi får se hur länge hon blir kvar. Förhoppningsvis stannar hon, men vi får se.  Mimmie och Magnus har förresten slutat, men det kanske jag har sagt, så nu har 3 pers slutat i vår klass och en tjej börjat. Så nu är vi 13 igen :)

På lördag är det iaf dövas dag i Örebro, och då åker vi buss från skolan dit, det ska bli spännande. Jag återkommer med en rapport efter helgen om allt som hänt.

Tills dess kära vänner, eat, sleep and dream Cheer!! ;)